Klas Östergrens samlade noveller är en läsfest utan motstycke. En rejäl tegelsten på nära 700 sidor som jag ändå med lätthet burit med mig på bussen.
Tolv korta berättelser där Östergren mästerligt fångar stämningar och tidsanda. Och även om varje berättelse är en spegel av sin tid färdas de igenom maskhålen i tiden och gör varje berättelse tidlös.
Ett gemensamt drag i novellerna är möten mellan människor som förts samman av en ödets nyck eller livets oundvikligheter. Möten där historien bärs fram av dialogen. Dialog där kärnan ofta är det outsagda.
Det är mästerligt. Oumbärlig läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar