Fred Vargas - Mannen som vände insidan ut

Det här är den andra boken jag läser av den franska författarinnan Fred Vargas, och jag kommer helt säkert återvända till henne igen.

Fred Vargas skriver i deckar/rysar-genren, men i hennes böcker är deckargåtorna helt underordnade. Det som bygger historierna är karraktärerna och miljöerna.

De som lever i samhällets marginal blir i böckerna huvudpersoner. Och miljöerna är både lockande och en aning skrämmande eller obehagliga.

Som vanligt är det kommissarie Jean-Baptist Adamsberg som på sitt egensinniga sätt leder brottsutredningen. Denna gång har han fått lämna Paris för den franska landsbygden där en varg hemsöker bygden och river får. 

Vargen skapar rykten och gamla myter och sagor om varulvar kommer till ytan samtidigt som människor börjar ersätta får som offer.

Det blir en stark 3:a i betyg.

Kim Thúy - Ru

Låt mig säga det på en gång. Detta är en underbar bok att läsa.

På ett fåtal sidor lyckas författaren med ett koncentrerat och exakt språk ge läsaren en stor berättelse. Det är berättelsen om Nguyen An Tinh och hennes familjs flykt från Vietnam efter kriget. Det är också en berättelse om Vietnam, kulturmöten (krockar) och vad det innebär att vara en människa.

Författaren vänder snabbt och häftigt perspektiven. Bilden blir större och mer komplex, samtidigt tydlig.

Det här är onekligen något av det bästa jag läst på mycket länge.

Bodil Malmsten - Och ett skepp med sju segel och femtio kanoner skaförsvinna med mig

Det här är den sista i Bodil Malmstens serie av loggböcker. De har samtliga varit vackert formgivna och trivsamma medresenärer på mina resor mellan Gustavsberg och Slussen.

Bodil skriver personliga vardagsbetraktelser inte sällan med en samhällskritisk ton. Om det inte var för hennes osvikliga humor och självdistans skulle det lätt kunna förväxlas med gnäll.

Bodil läser mycket och skriver om sina läsupplevelser. De gör hennes loggböcker till ovärderlig vägledning i bokhandeln och på biblioteket.

Bodil skriver på allvar. Skrivandet är allvarligt. Det slarvar hon aldrig med.

Jag kommer sakna hennes loggböcker, men tar hennes besked om att detta var hennes sista som ett löfte om att nu kommer snart den där "stora romanen".

"I äventyrsböcker med fartyg och pirater skriver kaptenen loggbok. I loggboken bokför kaptenen det som löpande sker med skeppet. Nuläget fastslås.

Så börjar den första loggboken, Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Det här är den sista. När den är slut är skeppet i hamn"

Lena Andersson - Egenmäktigt förfarande, en roman om kärlek

Jag känner inte till någon som skriver med en sådan logisk skärpa som Lena Andersson. Hennes kolumn i DN är alltid läsvärd, men krävande. Hon ger inget utrymme för "slappt tänkande".

Hennes roman Egenmäktigt förfarande förstår man bygger i sina delar på egna erfarenheter. Och det är nästan plågsamt att läsa.

Man vill ropa till Lenas alter ego Ester: Nej! Gå inte dit. Nej, skriv inte det där sms:et. Samtidigt förstår man att det är oundvikligt.

Det här är en riktigt bra bok. Den har en bra berättelse som driver läsningen framåt samtidigt som den har både ett relevant budskap och innehåller många dialoger och resonemang som lyfter läsarens insikter.

Lena Andersson är som en riktigt bra lärare. Hon kan trollbinda med en spännande historia samtidigt som hon förmedlar kunskap och väcker läsarens nyfikenhet att lära sig mer.

Det blir högsta betyg: 5.

Ulla-Lena Lundberg - Is

I vårt östra grannland Finland finns en liten folkspillra med svenska som modersmål från vilken det kommer en till synes aldrig sinande ström av begåvade författare: Monica Fagerholm, Lars Sund, Kjell Westö. Till listan kan läggas Ulla-Lena Lundberg. Hennes roman Is, utspelar sig under efterkrigstiden på ett par avlägsna öar i ålands skärgård. En kärleksfull berättelse med en isande avslutning som dröjer sig kvar.

Chris Cleave - Little Bee

Little Bee är en berättelse om en ung nigeriansk flicka som blir vittne till hur hennes by blir blir skövlad och dess invånare avlivade för att bereda plats för oljebolagens exploatering.

Som vittne är hon ett hot som måste undanröjas. Hon lyckas undkomma och fly till England där hon hamnar i ett flyktingläger.

En förslagen vän på flyktingförläggningen lyckas få dem utsläppta, dock utan giltiga skäl och dokument. 

Little Bee söker upp det engelska par hon mött av en tillfällighet i Nigeria innan flykten och som eventuellt bidrog till att rädda hennes liv.

Berättelsen är i många stycken helt outhärdlig att läsa, då den gör tydligt hur orimlig flyktingpolitiken i Europa är. Författaren, Chris Cleave, underlättar för oss läsare genom att också infoga en portion humor. Det är djärvt och skulle ha kunnat fördärva berättelsen, men han lyckas balansera på en knivskarp egg.

Historien och karaktärerna håller inte helt ihop. Det brister ibland i logik, men det är underordnat berättelsen styrka.

Jag blev starkt berörd av Little Bee och ger den en stark 4:a i betyg.

Carlos Ruiz Zafón - Himlens fånge

Det här är den tredje boken av Carlos Ruiz Zafón som kretsar kring bokhandeln Sempere & Söner i Barcelona och de bortglömda böckernas gravkammare.

Efter att ha läst den första i serien, Vindens skugga, som var magiskt fängslande blev den andra boken, Ängelns lek lite av en besvikelse. 

I den här tredje boken är det excentriska bokhandelsbiträdet Fermin Romero de Torres huvudpersonen. 

Historien utspelar sig parallellt under 2:a världskriget och sent 50-tal i Francos Spanien. En tid inte långt borta varken i tiden eller geografiskt.

Det är en mörk historia men huvudpersonens, Fermin Romeo de Torres, livshållning och han varma relation med vännen Daniel Sempere ger ändå läsaren långa stunder av glädje.

Boken är underbar läsning rakt igenom. Slutet har en "cliffhanger" som gör det uppenbart att det kommer en fjärde bok i serien och det ser jag redan fram emot.

Det blir högsta betyg: 5.

Maryse Condé, Tills vattnet stiger

Nej, det här är ingen bok jag tycker om. I boken får vi följa en förlossningsläkare från Mali i Västafrika till Karibien. Berättelsen är en odyssé av katastrofer som följer honom. Naturkatastrofer och mänskliga katastrofer.

Men jag fångas aldrig av berättelsen, och jag tror det beror på att jag inte får någon relation till människorna. 

Jag vet inte om kulturskillnaderna är för stora, för jag förstår inte hur karaktärerna känner och reagerar. Jag kan inte koppla ihop deras reaktioner och känslor med vad som händer och sker i deras omgivning.

Det blir en svag tvåa i betyg.

Kjell Westö Hägring 38

Man känner igen Westö, miljöerna och karaktärerna. Westö fortsätter att peta i det bortglömda och variga sår i Finlands historia som inbördeskriget är och följer de skuggor det kastar i tiden. 

Det som känns nytt jämfört med tidigare romaner av Westö är dels att det är en mer avskalad historia med ett mindre persongalleri och att den spänner över en kortare tidsperiod. Vidare har han fört in ett spänningsmoment som driver historien.

Det blir 4 av 5 i betyg.

Håkan Nesser Styckerskan från Lilla Burma

Det här är den femte boken med kommissarie Barbarotti, och enligt uppgift den sista. Håkan Nesser är en gudabenådad berättare. I böckerna med Barbarotti möter vi kantstötta människor som väcker både sympati och avsmak.

I den här sista berättelsen har Barbarottis hustru gått bort och vi möter en kommissarie som kämpar med sin sorg. Ett av de mest gripande avsnitten, som jag tycker är signifikativt för Nessers berättande, är när Barbarotti får ett brev från sin döda hustru som hon skrivit före att hon gick bort. Brevet är en nyckel till bokens berättelse som jag tycker handlar om tröst och tro.

Jag kommer att sakna kommissarie Barbarotti med känner mig trygg i att fortsätta kunna den produktive författaren vars knarriga nerikedialekt alltid gör sig påmind när jag läser hans böcker.

Fred Vargas Budbäraren

Fred Vargas karaktärer får mina tankar att gå till de existenser i marginalen som förekommer i Klas Östergrens romaner. 

Det är karaktärerna som är bokens behållning. Det är inte utan att jag gärna skulle vilja prova på att bo en tid vid Place Edgar-Quinet i Paris, inta mina måltider på Le Viking och lära känna människorna i kvarteret.

Fred Vargas var en ny bekantskap för mig som gav mersmak. Det kommer bli fler böcker av henne i bokhylla.

http://sekwa.se/forfattarna/fred-vargas/